Vår Unesco resa är efterfrågad
Vi får ofta förfrågningar om att komma ut och berätta om vårt arbete med Unesco och varför vi är upptagna på registret. Hur går det till? Varför har vi lyckats? Senaste uppdraget var i Uppsala där vi deltog i en paneldiskussion som knöt an till Nyckelharpan, som är det senaste immateriella kulturarvet på registret. (Sagobygden var det första i Sverige)
Under Folk- och världsmusikgalan i Uppsala i Mars, deltog Berättarnätet Kronoberg i en givande paneldiskussion, utifrån de lärdomar och erfarenheter vi fått med oss genom Unesco arbetet. I panelen deltog även Owe Ronström, Lena Sommestad, Johanna Björkholm, Tine Winther och Mats Wester samt Dan Lundberg från Statens musikverk som agerade moderator.
Det övergripande temat var ”Och sen då?” med utgångspunkt att Nyckelharpans nätverk 2023 upptogs på Unescos register över goda metoder för tryggande av immateriellt kulturarv. Vad betyder ett levande kulturarv lokalt, nationellt, internationellt? Viktiga frågor där svaren varierar med tiden, och därför måste lyftas för att behålla sin relevans.
Vi vill passa på att citera Unesco Sveriges inlägg på LinkedIn, i samband med detta:
”Att bli upptagen i Unesco-familjen är en viktig milstolpe för alla som kämpar med att bevara och utveckla sitt kulturarv, men det är inte målet.
En utnämning kan bidra till att öka kännedomen om kulturyttringen och göra det något lättare att nå igenom bruset, men utnämningen i sig gör inte att kulturarvet fortsätter att leva. Det arbetet görs av de många engagerade människor som är utövare, deltar i föreningar, drar igång studiecirklar eller håller seminarier för att sprida kulturarvet till andra.
Att fortsätta arbeta aktivt med kulturarvet efter en Unescoutnämning är viktigt för dess fortlevnad.
Den senaste tiden har Fäbodbruket och Nyckelharpan utsetts till immateriella kulturarv av Unesco. Sagobygden är det sedan länge, och det trägna arbetet fortgår.”